————————————————————————————————–
”Är sex till sin natur ”ond?”
En muslim skulle bli överraskad av denna fråga. En sådan tanke skulle aldrig slå en muslim. Men frågans relevans blir tydligare om man sätter den i samband med kristendomen och västvärldens syn på sex.
Under de senaste 80-nånting åren – speciellt efter de två världskrigen, har den sexuella moralen genomgått en stor förändring, vilket allmänt beskrivs som den ”Sexuella Revolutionen”. I ruinerna av den döende kristna moralen, försöker väst bygga en liberal sexuell moral känd som ”Nya Sexuella Moralen”. För att förstå den sociala och historiska bakgrunden som den nya moralen växer upp ifrån, är det nödvändigt att studera den Kristna Kyrkans sexuella moral.
Även om kristendomen allmänt är tänkt basera sig på Jesu Kristi lära, så finns inget nedtecknat i Bibeln där Jesus nämner äktenskap och sex. Undantaget är hans ceremoni där han fördömer visuell och psykisk äktenskapsbrott (hor) :
”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig…..” (Matteusevangeliet 5:27-29)
Den första person inom kristendomen som talar om sexualmoral var Paulus. Han säger :
”…Det är bäst för en man att inte alls röra någon kvinna”.
( 1 Korinterbrevet, 7;1 )
Enkelt uttryckt betyder det att kristenheten lär att celibat är bättre än äktenskap, och kroppen inte är till för sexuell njutning utan enbart till för Herren.
Men Paulus visste att celibat innebär kvävning av den mänskliga naturen, och den kan man inte kuva. Han visste att om man totalt förbjöd äktenskap (sex) skulle folk hänge sig åt det olagligt. Så han säger:
” Men med tanke på all den otukt som finns skall mannen leva med sin hustru och kvinnan med sin man.”
( 1 Korinterbrevet, 7;2 )
Sen – som om han vill se till att folk inte glömmer det heliga i celibatet så fortsätter han:
” Detta säger jag som ett medgivande, inte som en befallning. Helst ville jag att alla levde som jag. men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat. Till de ogifta och till änkorna säger jag att det är bäst för dem om de förblir vad de är, liksom jag. Men om de inte kan behörska sig bör de gifta sig; dte är bättre att gifta sig än att brinna av åtrå”
( 1 Korinterbrevet, 7;6-9 )
Med andra ord: jämfört med äktenskapsbrott (hor) är äktenskap det bättre alternativet av två onda…
Han fortsätter att beskriva äktenskapet som problemfyllt: ”I fråga om dem som lever ogifta…är det bäst att leva på det viset…har du blivit löst från en kvinna, sök då inte att finna någon annan. Men om du gifter dig är det ingen synd…Men de som gör så kommer att få det svårt här på jorden…”
( 1 Korinterbrevet, 7;25-28 )
————————————————————————————————–