Till muslimer…..
Svartens lista över ”Muslimer som bloggar” visar väldigt bra hur stor vidd det är bland muslimer i Sverige. Läser man igenom dessa ser man att det finns lika stor räckvidd mellan muslimer, som grupp, som det finns i det stora allmänna svenska samhället, när det gäller intressen, funderingar, åsikter och moral.
De muslimska ungdomarna har i princip samma intressen som icke-muslimska dito, liksom medelåldersbloggarna i de två grupperna handskas med i princip samma bekymmer och glädjeämnen.
Sedan finns det en annan ”grupp” bloggare som ägnar sin tid till att trakassera Islam och muslimer…. någonstans kan jag finna en ursäkt, eller åtminstone en slags förståelse för dessa ”fanatiker”. Då det (som oftast brukar motiveras) ofta beror på okunskap… men också för att i detta samhälle har allt likriktats – eller strävan är i allafall att allt SKA likriktas, man ska inte vara ”annorlunda” eller tycka något annat än vad allmänheten påbjuder. Detta att göra den lilla människan ”osynlig” kan ibland och för vissa kännas väldigt frustrerande.
En människa vill gärna finna att man känner sig sedd och hörd, någonstans. Detta sker bäst genom att ha egna åsikter om något, och gärna bland gelikar då, som bekräftar att man har rätt. Folk som inte finner någon större mening med sitt liv, eller vill göra ett avtryck någonstans i samhället, gör då bäst i att angripa något eller någon. I dagsläget är Islam och muslimer de mest tacksamma objekten, om man vill få många åhörare och applåder….
Men… nu är det inte dessa jag vill prata om. Istället är det muslimska bloggare som gör exakt likadant – de angriper…. muslimer!!! Dessa bloggare anser sig själva vara goda muslimer och angriper andra, som de anser, inte är goda muslimer. De använder sina bloggar för att smutskasta de muslimer som inte har exakt samma åsikter som dom, för de som tycker annorlunda är dåliga muslimer – eller ännu bättre… inte alls muslimer!
Detta inlägg vill jag först och främst tillägna muslimer, som en påminnelse:
Vet ni inte att det är haram att peka på någon och säga orden ”du har fel”. Detta är en typ utav förnedring, kanske en ringa sådan, kan tyckas – men inte desto mindre – en förnedring; hur stor den är beror helt på personen som tar emot den, alla äro olika i sin natur. Och ALL förnedring är förbjuden enligt Islam.
Vet ni inte att om en person, även om du ”vet” att denne är ateist, kristen eller annat, säger ”jag är muslim”, så är det haram för en muslim att säga till denne ”du ljuger, du är inte muslim” eller ” du har fel”.
Om jag skulle säga att jag är en bättre muslim än vad du är så begår jag en förbjuden handling. Följdfrågan som borde ställas här vore ”inför VEM är jag en bättre muslim”? Vore svaret; ”inför mig själv”, att det vore min egen åsikt – efter att ha värderat min motpart i antal böner och handlingar (utifrån vad jag kunnat se) så är detta påstående fullständigt egalt och ointressant.
Skulle svaret vara att jag hos Gud är en bättre människa än du, så är även det påståendet egalt; av den anledningen att JAG inte kan ha den informationen hos mig. Vem skulle jag tro att jag var om jag ansåg att jag hade sådan förstahands info? Helt absurt.
Vem är JAG att bedöma hur god eller dålig en annan är ur religiös synpunkt? Hur kan JAG veta att mina handlingar och syften(både utåt och i ensamhet, bakom lykta dörrar) är accepterade utav Gud, som är den Högste Domaren?Eller att Gud håller mina handlingar högre än dina? Dina handlingar är kanske inte lika många i antal – men kanske renare? Kanske jag gör fler goda saker – men fler synder???! BARA Gud vet!
En person kan visa sig ha väldigt hög moral utåt, medan det inre livet ryker av ondska och omoral. En del ser ut att göra goda gärningar och ge goda råd till andra, medan dennes syfte och vetskap hela tiden är att om man följer dennes råd, kommer man att falla djupt ner; antingen ekonomiskt eller moraliskt.
Man ska ex.vis ge sadaqa på 2 sätt: ett framför folk – för att visa andra hur viktigt det är att man ska betala till fattiga. Och ett i lönndom.
Ex: en person skänker 1000 kr till fattiga så att folk ser det... men skänker 10 000 i hemlighet. Han gör det för han vet att det goda du gör utan att få beröm för det är mer värt än det du gör publikt.
En annan person ger 10 000 framför folk, men i lönndom har han förskingrat till sig dessa pengar för att kunna visa sig och få hög status framför folk.
Dessa muslimer som smutskastar andra muslimers moral är den värsta sorten av människor, anser jag. Om Gud anser dom vara det kan jag inte uttala mig helt om, då jag inte besitter sådana befogenheter. Dessa muslimer som pekar på andra hela tiden och säger att ”dom har fel, och VI har rätt”, anser jag inte arbeta i Islams namn eller anda på något plan alls.
Har de aldrig hört talas om att en muslim ska alltid känna sig säker från en annan muslims ”hand och tunga” (dvs ord och handling)? Jag ska vara trygg i att en muslim upprätthåller min värdighet både när jag befinner mig i närheten och när jag inte gör det. Till skillnad ifrån fallet med de muslimhatande bloggarna, så förstår jag inte dessa muslimska muslimhatare? Som dessutom gör anspråk på att vara religiösa och följa Islam!
Att ha som ”mission in life” att skrika ut att en viss grupp eller vissa åsikter och tolkningssätt ( så länge de håller sig inom ramen för vissa grundläggande begrepp) är FEL, och SHIRK, är att vara helt ute i det blå. Här är det folk som, istället för att ta reda på sanningen, vägrar läsa eller ta reda på fakta – ifrån deras ”motparts” egna källor. De följer istället den s.k. ”mun-mot-mun”metoden där lögner sprids från en person eller video till en annan. Ingen ifrågasätter heller dessa lögner, som oftast är uppenbara.
Precis som de muslimhatande bloggarna – ingen tänker efter ett varv till… skillnaden är att om muslimhatarna kan man säga: (som Jesus sa) ”Min Gud förlåt dom, för de veta icke vad de göra” men i fallet med muslimerna som bloggar hat mot andra muslimer, kan man inte använda denna mening – för de bör rimligtvis ”veta vad de göra”…!?
Det är ju det här, att man måste göra skillnad på dem som man anser är dåliga muslimer för att de tillhör en viss sekt eller en viss gren och att tala om dem som inte föjler islams principer.
Jag har inga problem med att säga åt en person som tycker att Koranen måste omskrivas eller att homosexualitet är tillåten i islam, att han eller hon är ute och cyklar.
Det finns vissa principer i islam som man måste följa för att kalla sig muslim och vissa för att kalla sig mumin.
Jag har sett hans lista och sett att det finns folk där som enbart kommer från en ”muslimsk kultur” och därför kallas för muslimer, även om de är ateister även om de inte skrivit eller yttrat att de är muslimer. Ska man verkligen inte tala om för dessa att de har valt fel väg när de står och försvarar musik, dans, alkohol, sex osv?
Jisses! Det var ord och inga visor.
Bahlool, de jag hänvisar till här är INTE de som är sekulära muslimer som lever sitt liv, eller de som anser sig vara mer eller mindre religiösa… jag pratar om dom som verkligen går hårt ut och pekar med hela handen på andra – som faktiskt kallar sig muslimer – och säger ”DU ÄR INTE MUSLIM!” Vill man att Koranen ska skrivas om så faller ju en sådan utanför de ”grundläggande begrepp” man bör hålla fast vid för att säga sig tro på Islam.
Jag kan tala om eller ge råd till andra, men jag har ingen rätt att säga att du inte är muslim – att man inte direkt är en mo’min kan man ju hävda, men kallar man sig muslim så måste vi (som muslimer) respektera det.
Svarten:
Ja, det blir kanske andra sånger sjungna på den här bloggen hädanefter…. har bara kavlat upp ärmarna hittills, funderar bara om jag ska fightas med eller utan handskar! =P
Bahlool
”kallas för muslimer, även om de är ateister”
Det är inte så att de ”kallas” för muslimer, det kallar sig själva för muslimer – oavsett om du anser dem vara rätttrogna.
Mammamarie
Använd knogjärn!
Hahaa! Ja det var ett bra tips, hade jag inte tänkt på. Men jag tror inte jag är nån stor fighter egentligen… eller jo det är jag nog, jag orkar bara inte bråka särskilt länge…
Tack för en jätte bra blogg. Verkligen bra text där..
Nor:
Tack så mycket!
Jag kan inget annat än hålla med.
Alla muslimer ska hålla varandra om ryggen.
Vi är muslimer vi tror och dyrkar samma allah.
Har alltid sagt att det som är i hjärtat är viktigast. Sen måste man även visa detta fast ändå vara ödmjuk i sitt sätt.
Älskar alla muslimer vare sig de är sunni, shia eller vad alla de andra ”gruperingarna” heter.
Så länge de är ödmjuka i sitt sätt och har allah i sina tankar jämt så är jag din syster.
Väldigt bra skrivet
Tack ska du ha, ja ett religiöst liv är inget värt utan ödmjukhet gentemot varandra; det gäller både muslimer emellan och muslimer gentemot icke-muslimer. Att trampa på varandra är ju inte en islamisk dygd precis, och det tycker jag vi ska ha i minnet när vi vill integrera med andra.
Bra skrivet, machallah!
Salam Aleyokomg
Kan verkligen relatera mig till din text..har varit med om denna typ av dömandet av andra människor..allt från..”när ska du börja använda slöjan” på ett fönedrande sätt…kunde lika gärna skrika ut att jag är en dåligt muslim..skulle känna mig lika sårande..dessa vet inte att jag faktiskt ber, fastar och studerar islam men jag tar det lungt och skrattar bort deras dömande..
Jag vet att det är en synd att jag som en ung kvinna men jag försöker bli en god muslim och det är svårt när hatare som ser sig vara bättre en andra förnedrar en..men men vad ska man göra! tack för din fina blogg
Salam
Samira:
Ja, visserligen är de grundläggande sakerna viktiga, t.ex bönen, fastan, hajj, slöjan mm… men viktigast är ändå att veta varför man utför dom. Att be utan att vara medveten om varför du utför denna ritual är inte meningsfull. Är man ändock i det tillstånd att man tror på det, så bör man utföra dom och under tiden ta reda på meningen bakom dom.
Slöjan är ju inte nummer 1 när man väl börjat tro. Det kommer liksom av sig själv. Man kommer till en punkt när man inte längre känner att det är rätt att gå ut bland folk utan slöja, det måste komma inifrån – absolut inte utifrån. Man bär inte sin slöja för någon annan än sin egen o Guds skull.
Sådana påhopp, särskilt från muslimer, kan ofta ge motsatt effekt o man tappar lust o intresse för religionen. Men jag själv känner att jag skulle kunna fråga någon – särskilt om jag ser en person be o fasta o betalar sadaqa mm – respektfullt om orsaken varför hon inte valt att ta på slöjan, för uppenbarligen tror hon… jag blir nämligen nyfiken, lika mycket som de som är född muslim o förundras över hur JAG (som svensk) har valt att bära slöja… även hos dom (slöjbärade kvinnorna) finns tron att jag bär min slöja för att göra en annan man till viljes…. och DET känns för mig väldigt förnedrande; att någon (särskilt muslimer) tror att jag skulle hålla en man så högt att jag skulle täcka min kropp för hans skull!! Sådant visar MIG hur oerhört mycket okunskap det finns i våra egna led.
Jo det vet jag att man måste ha rätt avsikt tror det heter niyah på arabiska.
Det är jätte synd att både från muslimer och icke-muslimer blandar sig in i saker som inte har med dem att göra..istället för att stöta. Vi lever tyvärr i en tid där hat är stor!
Hmm jag vet faktiskt inte varför jag inte bär slöja..jag vill men det är nåt som förhindrar mig..kanske är det andras åsikter jag är rädd för eller bli behandlad annorlundare..Jag har aldrig skämts för min religion på så viss..jag talar oftast om islam för mina vänner det är inget jag döljer och min tro är lika stark
jag vet att ifall jag skulle sätta på mig den så skulle jag känna mig hel som muslim. Vad jag vet är att utan tvekan kommer jag att bära den i framtiden insallah..har tänkt mycket på det de senaste tiderna..så det kommer att bli snart insallah! Jag har flera brister som jag försöker rätta till och bli bättre och insallah får jag förlåtelse för dem!
Jag tror att av de praktiserande muslimerna som inte bör slöja, så är det nog ganska nära 100% som inte gör det för att de inte tror de ska orka med pressen utifrån. Man ser ganska väl att jag är svensk. Ibland träffar jag på sådana muslimer; som inte orkar bära slöja. De frågar mig om jag ÄR svensk… på riktigt??!? Då kan dom få tårar i ögonen och berätta att dom inte orkade med utstötningen i samhället på grund av slöjan och tagit av sig den…. ”men om DU orkar, som inte vuxit upp med den, borde väl JAG orka mer” säger dom….
När man försöker sträva till det bättre hela tiden, så är det klart att man blir förlåten. Allt går ju på ens niyah som du säger. Du har stor chans o tur i livet när du redan nu tänker på att rätta till negativa delar hos dig själv. Det är inte alla som är förunnade med den insikten…. tro inte att det är vanligt. Det gäller bara att tro på sig själv och våga stå för varje steg, då blir du stark…. både i själ och tro.
Macha allah, tack för den fina och väldigt viktiga påminnelsen som du gav mig i denna text, MammaMarie!