You are currently browsing the historia category

Den plats de ska falla

  • Posted on mars 11, 2010 at 19:48

När Amir al-mu’minin visade sin avsikt att bekämpa Kharijiterna fick han veta att de hade korsat bron Nahrawan och gått över till andra sidan.

Amir al-mu’minin sa:

”Den plats de ska falla på är på denna sida av floden. Vid Allah, inte ens tio av dem kommer att överleva medan från er sida kommer inte ens tion att dödas.”

Ur Nahjul Balagha

—————————————————————————————————————————————————

Denna profetia kan inte tillskrivas intelligens och framsynthet, eftersom erfarna ögon kan förutse seger eller nederlag och bilda sig en uppfattning om resultatet av krig. Men att berätta om de korrekta siffrorna för dödade på båda sidor är bortom deras kapacitet.

Detta kan bara göras av en som kan avslöja den okända framtiden och se den kommande scenen med sina ögon och som ser skisserna som ännu ej visats av framtiden, med hjälp av ljuset av kunskap hos honom som Imam.

Följdriktigt inträffade händelsen precis i förhållande till vad denna arvtagare till Profetens kunskap hade sagt. Bland Kharijiterna dödades alla utom nio personer.

Två av dem flydde till Uman, två till Sijistan, två till Kirman och två till al-Jazirah medan en flydde till Tall Mawzan. Av Amir al-mu’minins sida föll endast åtta som martyrer.

————————————————————————————————————————————————–

De fyra tecknen hos Paradisets invånare

  • Posted on mars 8, 2010 at 15:58

Imam Sadiq(A) sade:

”Paradisets invånare har egentligen fyra tecken: ett glatt ansikte, ett mjukt språk, ett gott hjärta och en givande hand.”

[Taraef al-hekam, vol. 2, s. 358]

Imam Hassan(A) sade:

”Sannerligen, det bästa av det bästa är gott humör.”

[Khesal al-Saduq, s. 29]

Simon Ockley om Imam Hussein

  • Posted on mars 5, 2010 at 8:40

“Husayn accepterade och lämnade Mecka med hans familj och ett följe av 70 efterföljare. Men i Karbalas öken fångades de i ett bakhåll som planerats av kalifen Yazid.

Trots att en förlust var säker, vägrade Husayn att lyda honom. Omringad av en stor fientlig styrka, klarade sig Husayn och hans kompanjoner utan vatten i tio dagar i den brinnande öknen i Karbala. Slutligen dödades Husayn, de äldre och några manliga barn i hans familj och kompanjoner av pilarna och svärden tillhörande Yazids armé; hans kvinnor och återstående barn togs som fångar till Yazid i Damaskus.

Den berömda historikern Abu Reyhan al-Biruni konstaterar; “… sedan eldades deras läger upp och kropparna trampades av hästarnas hovar; ingen i mänsklighetens historia har beskådat en sådan grymhet.”

/ Simon Ockley (1678-1720) Professor i arabiska vid Cambridge universitet.
[Ta’ziyeh: Ritual and Drama in Iran, New York, 1979, s.2]

Profetens kamp för kvinnans rättigheter

  • Posted on mars 4, 2010 at 7:29

I den tidens Arabien och även i andra delar av världen saknade kvinnorna de mest elementära rättigheterna. De fick inte delta i någon av samhällets angelägenheter vid sidan av männen. När en man dog delades hans ogifta döttrar, tillsammans med hans andra ägodelar, ut bland manliga familjemedlemmar. Om en man dödade en kvinna slapp han straff p.g.a. att den döde var en kvinna och kvinnorna var rättslösa.

En del araber begravde sina nyfödda flickebarn levande. De betraktade flickebarnen som en skamfläck för familjen. Kvinnornas vittnesbörd godkändes inte i någon domstol och de hade ingen rätt att välja sina egna makar.

Profeten Mohammad(S) gick emot dessa kvinnofientliga traditioner och deklarerade att kvinnorna hade en mycket hög ställning i Islam. Han gick så långt att han(S) förklarade att han(S) betraktade sina barnbarn, dvs. sin dotters barn, som sina egna barn. Detta var en unik åtgärd för den tidens Arabien.

Mohammad(S) gav kvinnan en hel rad sociala och juridiska rättigheter som hon saknade före Islam. Han la grunden för kvinnans värdighet och frigörelse från traditionens laster. Kvinnorna fick äga rikedomar, de fick ärva från sina anförvanter, de fick avlägga vittnesbörd och fick också rätten att söka kunskap och lära sig att läsa och skriva.

Vid giftermål blev kvinnans medgivande en viktig förutsättning för att giftermålet skulle godkännas. I Koranen fick kvinnor och män lika värde inför Gud. (Koranen 9:79)
En kvinna som jungfru Maria blev till och med symbolen för alla män. (Koranen 66:11)

Skrivet av Allamah Tabatabai

Vältalighetens Höjdpunkt

  • Posted on februari 13, 2010 at 16:05

Att läsa ur Nahjul Balagah ( = Vältalighetens Höjdpunkt ), som är en sammanställning utav Imam Alis tal, brev och ceremonier, är helt enkelt en vidunderlig upplevelse.

Seyyid Radi sammanställde denna bok för över 1000 år sedan.

Många vältaliga författare, islamiska tänkare och till och med motståndare till islam har alltid accepterat att vissa uttalanden i Nahj-ul-Balagha är överlägsna mänskliga uttryck och utöver den vanliga nivån för människans kunskap vid den tidpunkten.

Det är dessa uttryck som får oss att uppskatta Nahj-ul-Balagha, nu i det fjortonde århundradet, mer än en stor lärd av fjärde århundradet gjorde.

I själva verket har människan gått igenom så många vedermödor under århundraden att han eller hon förstår Amir-al-Momeneen’s (AS) budskap och kallelsen till Islam från honom lättare, än de som levde för hundratals år sedan .

Här redovisar jag ( i en kortfattad version en av hans beskrivningar utav skapelsen av universum:

Vältalighetens Höjdpunkt – continue reading…

Iran – det mest självständiga landet i världen

  • Posted on februari 11, 2010 at 17:46

(Ett något mastigt inlägg i ämnet, men orkar du läsa igenom det så får du  mer information om Iran än man någonstans kan få i allmänmedia.)

Idag, den 11 februari, firas den 31: a årsdagen av den islamiska revolutionen i Iran, som leddes av Ayatollah Ruhollah Khomeini.

Segern för den islamiska revolutionen 1979, förutom att vara en milstolpe i Irans historia, kom efter ca ett sekel av ett folks kamp för frihet och självständighet.

Imam Khomeini kämpade mot förtryck för det iranska folket som lidit svårt under Shahens tyranni. Han kämpade mot förtrycket av svarta befolkningen i Sydafrika, mot apartheid. Han kämpade mot förtrycket av palestinierna som hittills fortfarande är under israelisk ockupation.

Imam Khamenei, som efterträdde Khomeini, har spelat samma försiktiga roll i att leda den islamiska revolutionen – som ändrade den regionala och globala ekvationen och fortsätter att påverka utvecklingen i världen, och därmed säkra landets framsteg på alla områden.

Alltsedan den islamiska revolutionens seger har motarbetandet av all slags framgång och utveckling för Iran varit en topp-prioritering på USAs och västallierade länders agenda. Syftet har hela tiden varit att underminera – och helst störta – Iran.

Det infördes ett krig mot Iran (1980-1988 Iran-Irak kriget) och hot om krig (från Israel och USA), ekonomiska sanktioner, och världens makters oupphörliga anti-Iran propaganda har präglat de tre årtionden som den revolutionära islamiska republiken funnits.

När man studerar omvärldens – och främst då västvärldens – hat, protester och utbrott emot Iran, så kan man bara dra en enda slutsats : man vill verkligen inte att ett islamiskt land ska vara självständigt och vara med i tidens utveckling.

Jag ska rada upp några av de framsteg som gjorts under de senaste 30 åren, beakta då att landet under den tiden haft fullt upp med krig, yttre tryck, hot, sanktioner, motarbetats och isolerats. Omvärlden har hellre sett att Iran hade haft kvar förtryckaren och diktatorn som Shahen Mohammad Reza Pahlavi var. Något som motståndarna kan tänka på är: OM han hade varit kvar till idag – hade Iran då varit så välutvecklat, framgångsrikt och framförallt självförsörjande som de är idag?

Svaret är ett rungade NEJ!! och det är just DET som retar upp västvärlden mest av allt. Idag ser man hur Iran stoltserar om alla sina framgångar och väst har panik, de måste på något sätt slunga tillbaks Iran och muslimer till det århundrade som man hela tiden påstår att muslimer vill leva i: 700-talet.

När ett fritt muslimskt land visar sig nå sådan utveckling på så kort tid, så motsäger det ju allt som man vill påstå om Islam och muslimer, och detta får inte fortgå för då försvinner ju alla argument man haft. Om ett land i Islams händer når sådan utveckling på kort tid, vad kommer de då inte att ha uppnått om 30 år till? Iran är på väg förbi västländerna och det är DET som är orsaken bakom all uppvigling emot Iran som sker idag.

I Västvärdens planer har bland annat ingått att angripa landets fredliga nukleära program och andra vetenskapliga, tekniska resultat som gjorts i försvaret av iranska nationen.

Den Islamiska Republiken Iran har varit fast besluten att bevara värdigheten och kraften i den islamiska revolutionen och tagit tillvara det iranska folkets egna förmågor.

Genom 31 år efter revolutionen har Iran gjort flera framsteg och prioriteringar på olika områden och på så sätt bevarat sin plats bland de mest avancerade länderna.

Det mest beundransvärda är att trots sanktioner, har den islamiska republiken lyckats bli självförsörjande när det gäller kärnteknik, industrier, försvar, medicin, rymd och jordbruk, och landet har förvandlats till en förebild för andra muslimska stater.

Inte heller att underskatta är att i det Iran som fanns under Shahens tid, var det endast de välbärgade och i viss mån medelklassen som hade tillgång till gasledning och vatten i huset. För drygt 10 år sedan meddelade Iran att vartenda hushåll i landet nu hade gasledning  – även i de mest avsides belägna husen!


Irans parad av tekniska framsteg har under de senaste veckorna ingått:

En satellituppskjutning,

missiltest,

testflygning av ett nytt spionflygplan och

avslöjandet av en inhemskt producerad elektrisk bil

– allt för att visa världen att sanktionerna inte lyckats dämpa iraniernas kreativitet.

Några exempel på Irans framgångar de senaste åren trots krig, sanktioner och fullständig utfrysning från omvärlden:

Iran – det mest självständiga landet i världen – continue reading…

Ahmed Deedat och Imam Khomeini

  • Posted on februari 7, 2010 at 1:18

Den framstående Sunniakademikern Ahmad Deedat hyllar Iran och den islamiska enigheten mellan sunniter och shiiter. Han berättar här sina egna iakttagelser från den Islamiska revolutionen i Iran; som besegrade Shahen, som hade förtryckt det iranska folket i över två årtionden.

Vem älskar inte att lyssna på denne karismatiske talare som ju Ahmed Deedat var. Jag tror jag lyssnat på alla hans framträdanden ända sedan jag blev muslim för över 20 år sedan; på TV någon gång, div videoband och numera kan man ju hitta honom på Youtube.

Är man på trist humör så behöver man bara öppna ett av hans Youtubevideos och lyssna: man blir genast på bra humör!

Jag tycker mycket om hans beskrivning av sina upplevelse i Iran och den uppfattning han fick av dess folk, under hans besök där i början av 80-talet, samt hans beskrivning utav Imam Khomeini:

Del 7 av Deedats tal, som är uppdelat i 7 korta videoklipp. Lyssna och njut!

Är du intresserad av att lyssna på hela talet?:

Lyssna på del 1 (Presentation)

Lyssna på del 2 ( The torchbearers of God)

Lyssna på 3:e delen ( The foreigner Shah)

Lyssna på 4:e delen (Radiant Paradise)

Lyssna på 5:e delen ( The Islamic human power)

Lyssna på 6:e delen(The imposed war)


Sir William Muir angå Imam Ali

  • Posted on februari 6, 2010 at 17:46

Sir William Muir
(1819-1905) Skotsk forskare och statsman. Innehade positionen som utrikesminister för den Indiska regeringen såväl som viceguvernör för de nordvästra provinserna.

”Begåvad med ett klart intellekt, full av tillgivenhet, och förtroendefull i vänskap, var han sedan barnsben Profetens hängivna hjärta och själ. Enkel, tystlåten, och oambitiös, när han under senare tid erhöll styret av halva det muslimska riket, och snarare tvingades till makten än att själv söka den.”

[The Life of Mahomet, London, 1877, sid.250]

Varför shia ber direkt på jord

  • Posted on februari 3, 2010 at 14:56

Enligt Shia Jafari fiqh – som är en av de fem huvudsakliga lagskolorna i Islam – måste nerfallelse i bönen förrättas på ren jord eller vad som växer i den. Förutsatt att det inte är något som äts eller används som klädesplagg.

Detta inkluderar damm, sten, sand och gräs, förutsatt att det inte är ett mineral. Nerfallning på papper är tillåtet, eftersom det är tillverkat av ett material som växer på jorden, medan det inte är tillåtet på klädesplagg och mattor.

De juridiska lärda inom alla Sunni lagskolor instämmer angående giltigheten av nerfallelse på jord och det som växer på jorden.


Gjorde Profeten (s) och hans följeslagare detta? Att be på jorden var med visshet Profetens (s) och hans följeslagares sed:

• Abu Sai al-Khudri berättade: Jag såg Allahs Apostel falla ner (med pannan) på lera och vatten och jag såg lermärket på hans panna. (Al-Bukhari, Sahih (Engelsk översättning), vol. 1, bok 12, nr. 798; vol. 3, bok 33, nr. 244).

• Anas bin Malik berättade: Vi brukade be med Profeten när det var stekhett, och om någon av oss inte kunde lägga ner sitt ansikte på jorden (pga hettan), brukade vi sprida våra klädesplagg över marken och falla ner (med pannan) över kläderna. (Al-Bukhari, Sahih (Engelsk översättning), vol. 2, bok 22, nr. 299).

Enligt denna hadith var det endast i undantagsfall som Profeten (s) och hans följeslagare föll ner (med pannan) på klädesplagg.

Profeten (s) brukade också ha en Khumra som han föll ner med pannan på.

• Maymuna berättade: Allahs apostel brukade be på en Khumra. (Al-Bukhari, Sahih (Engelsk översättning), vol. 1, bok 8, nr. 378).

• Enligt al-Shawkani, en känd lärd Sunni, har mer än tio av Profetens (s) följeslagare rapporterat i traditioner om Profetens (s) nerfallelse (med pannan) på en Khumrah. Han listar alla Sunni källor som nertecknat dessa traditioner, till dessa hör bl.a Sahih Muslim, Sahih al-Tirmidhi, Sunan Abu Dawud, Sunan al-Nasa’i och många andra. (Al-Shawkani, Nayl al-Awtar , Kapitlet om nerfallelse (med pannan) på Khumrah, vol. 2, s. 128)


Så vad är en khumrah ?

– En small matta tillräckligt stor för ansiktet och händerna att falla ner på under bönen.
( Al-Bukhari, Sahih (Engelsk översättning), vol. 1, bok 8, nr. 376 (förklarad av översättaren i parentesen)).

Ibn al-Athir, en annan berömd lärd Sunni, skriver i Jami al-Usul:

• “Khumra är liksom det som Shi’ah i vår tid faller ned (med pannan) på” ( Ibn al-Athir, Jami al-Usul, (Kairo, 1969), vol. 5, s. 467).

• “Khumra är en small matta som är tillverkad av palmfibrer eller något liknande material…. Och det är likt det som Shi’ah använder för att falla ner (med pannan) på.” (Talkhis al-Sihah, s. 81).

Men varför jord från Karbala?
De speciella karaktären av Karbalas jord var kända och de uppmärksammades både under Profetens (s) levnadstid såväl som efter hans död:

• Umm Salama säger: Jag såg Hussein (a) sitta på sin farfars, Profetens (s) knä och Profeten hade ett rött stenblock i handen. Han kysste sanden och grät. Jag frågade honom vad jorden var för något.

Profeten (s) sade:

“Gabriel har informerat mig att min son, Hussein, kommer att bli mördad i Irak. Han har hämtat denna sand för mig från det landet. Jag gråter för det lidande som Hussein kommer att utsättas för.”

Sedan gav Profeten (s) jorden till Umm Salama och sa till henne:

“När du ser denna jord förvandlas till blod, vet du att min Hussien har blivit slaktad.”

Umm Salama behöll jorden i en flaska och övervakade den ständigt, ända tills hon på Ashura, 10 Muharram (61 A.H) såg att den hade förvandlats till blod. Då visste hon att Hussein bin Ali (a) hade blivit en martyr. (Al-Hakim, al-Mustadrak, vol. 4, s. 398), (Al-Dhahabi, Siyar alam al-nubala, vol. 3, s. 194), (Ibn Kathir, al-Bidayah wa’l-nihayah, vol. 6, s. 230), (Al-Suyuti, Khasa’is al-kubra, vol. 2, s. 450; Jam al-Jawami, vol. 1, s. 26), (Ibn Hajar al-Asqalani, Tahdhib al-tahdhib , vol. 2, s. 346).

• Imam Ali ibn Abi Talib, passerade Karbala efter slaget vid Siffin. Han tog en handfull av jorden och utropade: Ah, ah, på denna plats kommer några män att dödas, och de kommer att komma till Paradiset utan räkenskap! (Ibn Hajar al-Asqalani, Tahdhib al-tahdhib , vol. 2, s. 348).

Varför är det obligatoriskt att falla ner med pannan på (bränd) lera från Karbala?

Det är det inte ! Men Shiamuslimer föredrar att falla ner (med pannan) på jord från Karbala p.g.a. den stora betydelse som Profeten (s) och Imamerna från hans Familj (Ahl al-Bayt) fäste vid den.

Efter Imam Husseins (a) martyrskap, plockade hans son Imam Zayn al-Abidin (a) upp lite jord från marken, förklarade den helig, och behöll den i resten av livet. Imamerna (a) brukade falla ner (med pannan) på den (jorden) och göra en tasbih av den, och reciterade hyllningar till Allah på den. (Ibn Shahr Ashub, al-Manaqib, vol. 2, s. 251)

De uppmuntrade också Shiah att falla ner (med pannan) på den jorden, med insikten om att det inte var obligatoriskt, utan att det gav större belöning. Imamerna (a) insisterade att man måste falla ner (på pannan) inför Allah endast på ren jord och att det var att föredra om det utfördes på Karbalas jord. (Al-Tusi, Misbah al-Mutahajjad, s. 511), (Al-Saduq, Man la yahduruhu’l faqih, vol. 1, s. 174).

Shia har länge behållit denna jord. Inför rädsla att det skulle vanhelgas, har de knådat jorden till att forma små plattor eller delar, som nu kallas mohr eller Turbah. Under bönen faller vi ner (med pannan) på dem, inte som en obligatorisk gärning, utan med insikten om dess speciella karaktär. Annars, när vi inte har någon tillgång till en sådan platta, ber vi på ren jord, eller något som har sitt ursprung i jorden.

Det är synd att vissa människor illvilligt insisterar på att Shia dyrkar stenar eller att de dyrkar Imam Hussein (a). Sanningen är den att vi dyrkar endast Allah genom att falla ner med pannan Turbah inte till den.

Och vi dyrkar aldrig Imam Hussein, Imam Ali, eller Profeten Mohammed (s). Vi dyrkar endast Allah, och det är i enlighet med Allahs vilja att vi faller ned (med pannan) endast på ren jord.

http://islamicgiftsforyou.com/images/editor/big_basket1_001_1.jpg


Läs mer på al-islam.org

Edward Gibbon om Imam Ali

  • Posted on februari 1, 2010 at 7:53

Edward Gibbon
(1737-1794) Ansedd som en av Storbritanniens största historiker genom tiderna.

”Glöden och dygden hos Ali har aldrig överträffats av någon färsk konvertit. Han förenade alla egenskaper hos en poet, en soldat, och ett helgon; hans visdom lever än idag genom samlingar av moraliska och religiösa uttalanden; och varje antagonist, vare sig genom tungan eller svärdet, blev underkuvade av hans vältalighet och tapperhet.

Från det första timmarna av hans uppdrag till de sista ritualerna av hans begravning, övergavs aldrig Profeten av en generös vän, som han med nöje kallade sin broder, sin ställföreträdare, och den troende Aron av en andra Moses.”

[The Decline and Fall of the Roman Empire, London, 1911, volym 5, sid.381-2]

Thomas Carlyle om Imam Ali

  • Posted on januari 30, 2010 at 14:45

Thomas Carlyle
(1795-1881) En skotsk historiker, kritiker och samhällsförfattare.

”När det gäller denna unga Ali, kan man inte göra annat än att tycka om honom. En storsint skapelse, som han så tydligt utstrålar, nu och för all framtid; full av medkänsla, genom glödande djärvhet.

En ärbar egenskap inom honom; modig som ett lejon; dock med en nåd, en sann och beundransvärd person värdig kristen adel.”

[On Heroes, Hero-Worship, And The Heroic In History, 1841, föreläsning 2: Hjälten som Profet. Mahomet:Islam., den 8:e Maj, 1840]

Säger Koranen att män kan slå kvinnor?

  • Posted on januari 20, 2010 at 17:22

Ord som används i Koranen har flera betydelser och innebörder. Vilken som ska användas var kan bara de med insikt om den esoteriska (inre) dimensionen av Guds Lagar utröna.

Ett exempel är ordet ”slå” (eller ”att slå”) = ”dharab,dharabto, dharabton” :

Här finns 4 betydelser.

1. Att gå, att resa, att avlägsna sig, att förmå göra något. ( att ”slå jorden” betyder att man reser t.ex)         ( ”Fi etha dharabton fil ardh”)

(4:101):” När ni går ut (för att kämpa) är det inte fel av er att förkorta bönen….”

2. Att slå (med svärd).

(37:93): ”Och han smög sig fram till dem och slog till dem med hela sin styrka ( så att de gick i stycken).”

3. Att göra en liknelse

(22:73) ”Människor Hör på den liknelse, som här framställs för er…”

4. Att ge ett exempel ( i arabiskan säger man ”att slå ett exempel”)

(43:57) ”När Marias son anförs som exempel (på en gudom vid sidan av Gud), larmar ditt folk (Muhammad)…”

Jag är bara en enkel kvinna utan några som helst ”sheikh”ambitioner, men det hindrar ju inte att jag själv kan fundera lite runt fråga… snarare så är det just vad man BÖR göra, och sedan fråga vidare om sina funderingar.

När det kommer till versen:

(4:34) …”om ni ser tecken på illvilja hos dem, förmana dem då och varna dem och om detta inte hjälper håll er borta från deras nattläger och (som sista utväg) tillrättavisa dem handgripligen”

Här har översättaren valt att översätta ordet ”dharabto” till ”tillrättavisa dem handgripligen”. Varför han väljer detta – liksom de flesta väljer att översätta ordet med – förstår jag inte.Varför inte välja ord som ”avlägsna er” eller ”gå därifrån”.

Som brukligt, inom Islam, är att titta på Profetens Sunnah för att kunna förstå Koranens inre mening, där man inte är helt säker.

Mig veterligen så reste Profeten, han avlägsnade sig från platser, slog med svärd (eller såg till att andra gjorde det), gav exempel och anförde liknelser. Men jag har aldrig någonsin läst en hadith eller hört något ryckte om att han slagit någon kvinna, varken någon inom familjen eller utanför familjen.

Varför väljer man då, undantagslöst, att översätta detta ord i just denna vers med ord som ”tillrättavisa dem handgripligen” ? Finns det någon hadith att visa upp i ärendet? Någon av Profetens traditioner som gått mig förbi?

Om nu ordet ”dharab” inte innehar meningen ”att slå”, varför valde då Gud just det ordet i denna sura, kan man fråga sig?

Man måste beakta den tid och den atmosfär som Koranen blev nedsänd i. Detta var ett folk där kvinnan stod lågt i värde: att slå henne hörde till vardagen. Att använda henne som förbrukningsvara och kunde bli utkastad när hon inte längre var önskvärd, och utbytt mot en annan kvinna – hörde till vardagen. Att begrava flickor, levande, hörde till det normala.

I denna miljö och till detta folk, blev Koranen presenterad först. Tittar man på versen, och valet av ord, kunde det se ut som om Gud gav folket (läs: männen) möjlighet att ha kvar vissa ”traditioner”, men under vissa villkor, då Koranen tydligt ger anvisningar hur han inledningsvis ska gå till väga (dvs anamma tålamodets väg).

Detta sätt att tala till araberna, på arabernas vis, underlättade för många – trångsynta – att lyssna på budskapet, och att tillslut acceptera Islam.

Det är min övertygelse att om Koranen blivit presenterad hos ett annat folk, där kvinnor stod högre i kurs, skulle Gud valt ett helt annat ord där – i den Suran.

Men, som sagt, för att förstärka den riktiga betydelsen i denna vers måste vi gå till Profeten och hans Sunnah för att avgöra vilken av de olika betydelser av ordet som ska användas i den situationen.

Bäst…(?) i test

  • Posted on januari 8, 2010 at 17:16

Nu har jag  gjort testet som jag fick tips om på fattisblogg tidigare i morse. Man kan göra ett test och se vilken historisk person man mest påminner om…..Svaret jag fick var: Av våra 150 historiska personer så påminner du mest om Martin Luther!

Martin Luther

Martin Luther (1483-1546) var en glad munk som reformerade kyrkan, gifte sig och komponerade musik. Tog gärna ett glas öl. Lydde myndigheterna.

Så vansinnigt trist! Jag trodde jag skulle likna någon glamorös drottning eller åtminstone en spännande äventyrare… men icke. Den ”tvilling” som skulle vara ett alternativ till Martin Luther var Rembrandt:

Rembrandt

Rembrandt (1606-69) var en innovativ konstnär med diskutabel moral. Tidvis i penningknipa.

De andra två alternativen var :

Verner von Heidenstam (1859-1940) var en stor poet som ofta blev förälskad. Det tog lång tid för honom att få ur sig diktsamlingarna. Gillade Vättern.

…och

Ingmar Bergman (1918-2007) var en effektiv regissör med flera kvinnohistorier i bagaget. Avskydde skattemyndigheterna, grubblade på Gud.

Vad betyder det? En massa excentriska personer som gillar att synas o höras! Kan det stämma?… det mest deprimerande är att det bara är män. Påminner jag mest om olika MÄN i historien? Hur kan det komma sig? Jag som är en sådan blyg och vän liten jungfru som knappt syns eller hörs och knappt och jämnt finner svar på tal!

Att de inte kunde finna en enda kvinna i historien som påminner om mig är ju förbluffande! Bara DET borde ju göra MIG historisk!

Förbannelser från Ahmad bin Hanbal

  • Posted on december 27, 2009 at 22:34

Khalid bin Waleed berättade att där var ett utbyte av hårda ord mellan Ammar bin Yasir och mig. Jag förbannade Ammar och han gick till RasoulAllah för att klaga mot mig. Vi sa inget framför RasoulAllah förutom att kasta glåpord mot varandra. RasoulAllah satt tyst.

Ammar började gråta och sa till RasoulAllah: ”Ser du inte att han smädar mig?”

RaoulAllah höjde sitt huvud och sa: ” En som visar fientlighet emot Ammar, kommer Gud att visa fientlighet emot”.

Masnad Imam Ahmad bin Hambal, vol. 4, sid 89-90

Sunnah för Sunnis att förbanna Ali

  • Posted on december 27, 2009 at 17:49

(Svar till Mujaheedah som kommenterade under ett tidigare inlägg:

Ingen Sunni hatar Ali, eller snarare sagt ingen Muslim med vett i skallet hatar Ali, behövs inte och highlighta rött ”Sahih Muslim” och ”Sahih al-Tirmidhi.” )

Hon bad mig vara tydligare med referenser så då blir jag det här:

Att förbanna Imam Ali var en order ifrån Mauwiya ända från början av hans regeringstid och pågick under 65 år framåt. Det var Umar Abdil Aziz som återkallade denna order efter över ett halvt sekel. Vissa historiker tror t.o.m. att det var ättlingar från Ummayaderna som slutligen dödade Umar Abdil Aziz eftersom han ändrade deras Sunnah, vilket en utav dom var just att förbanna Imam Ali.

En utav de mest avskyvärda påfunden Mauwiya kom med var att Mauwiya själv, samt genom order till sina guvernörer, brukade förolämpa Imam Ali ifrån moskéernas pulpeter under predikan. Detta gjordes även ifrån Moskén i Medina, Profetens grav så att t.o.m. de närmaste utav hans sahabas och familj själva brukade höra detta.

Sunnireferenser:

-History of  al-Tabari, vol 4, sid 188

-History of Ibn Kathir, vol 3 sid 234, vol 4 sid 154

- al-Bidayah wa al-Nihayah, kap 8 sid 259, vol 9 sid 80

Om att förolämpa Ali Ibn Abu Talib och att förbanna honom under Ummayah regimen rapporteras det:

” Ali ibn Abu Talib fördömdes från pulpeterna (manbar) i öst och i väst…” under Mauwiyas tid.”

Sunnireferens: Mu’jam al-Buldan, al-Hamawi, vol 5, sid 38

I ett brev som UmSalamah, Profetens hustru, skrev till Mauwiya stod det:

”…du förbannar Gud och hans Sändebud från dina pulpeter. Och det beror på att du förbannar Ali Ibn Abu Talib och jag kan vittna om att den som älskar Ali den älskas också utav Allah och Hans Sändebud,”

Men ingen tog någon notis över vad hon sagt.

Sunnireferens: Al Aqd al-Fareed, vol 2, sid 300.

Låt oss nu se Yazids sons åsikter, om hans far och farfar – som var vittne inifrån den kungliga familjen:

Yazid erbjöd sin son Mauwiya, nummer 2 i tronföljden,  tronen så att kalifatet skulle fortsätta inom familjen Abu Sufiyan! När fadern dött samlade Mauwiya den 2:a, sina anhängare och började sin predikan:

”Min farfar Mauwiya tog bort makten ifrån de som förtjänade den, och även en som förtjänade den mer än honom själv, på grund av sin relation till Allahs Sändebud och att han var först att erkänna islam; denna person är Ali Ibn Abu Talib. Han (Mauwiya) tog över tronen och det med er hjälp, som ni är fullt medvetna om”.

”Efter honom förde min far, Yazid, befälet, och inte heller han förtjänade det. Han tvistade med Profetens dotterson, och på grund av det förkortades hans eget liv… han härjade nyckfullt och hoppet lämnade honom”

Sedan grät Mauwiya II och fortsatte:

”Sannerligen är vårt största problem vår vetskap om hans dåliga beteende och hans ohyggliga död och att han dödade Guds Sändebuds avkomma, och han tillät drickandet av alkohol, och han stred i det heliga Mekka och förstörde Kabah”.

”Jag är inte den som klär upp mig för att föra ert befäl, inte heller för att ansvara för era följeslagare…  ni väljer själva…”

Sunnireferenser:

-Khulafaa al-Rasool, av Khalid Mohammed Khalid, sid 531

-Sawaiq al-Muhriqah, av Ibn Hajar al-Haythami, slutat av vol 11, sid 336

Att Mauwiya mördade Imam Hassan Ibn Ali rapporteras från många : Sunnikällor:

1. Tathkarat al Khawass, Sibt ibn al-Jawzi al-Hanafi, sid 191 – 194

2. Ibn Abd al-Barr i hans ”Seera”

3. Al-Suddi

4. al-Sha’bi

Inga referenser behövs om att Yazid och hans gäng mördade Imam Alis andra son, Imam Hussein + 70 av hans kompanjoner och familjemedlemmar.

Fler sunnireferenser om vilken orosstiftare Mauwiya var:

Det rapporteras att Abdullah, Ahmad Ibn Hanbals son, berättade:

Han frågade sin pappa (Ahmad Ibn Hanbal) om Ali och Mauwiya. Hans far svarade: ” Förstå att Ali hade många fiender som försökte finna brister hos honom, men hittade det aldrig. Därför förenade de sig med en man (Mauwiya) som sannerligen kämpade och slogs mot honom. Och dom hyllade honom (Mauwiya) och därför satte de en extravagant snara om sina egna halsar för hans skull”

Sunnireferenser:

al-Toyuriyyat, av al-Salafi från Abdullah Ibn Ahmad Hanbal

-al-Sawaiq al-Muhriqah, av Ibn-Hajar; vol 9 sektion 4, sid 197

-History of Caliphs, av Jalaluddin al-Suyuti, eng version sid 202

Al-Tabari rapporterade:

När Mauwiya ibn Abu Sufiyan satte al-Mughairah Ibn Shubah att ta hand om Kufah, under Jumada år 41 (Sept-okt år 661) summerade han, efter att ha förhärligat och lovprisat Gud:

”Sådär ja,  verkligt tålmodiga män har tidigare blivit tillrättavisad… vissa kanske gör det du vill, utan instruktioner. Även om jag velat rådge dig om många saker har jag låtit det passera, och istället litat på din insikt att nöjda mig, min regim och vad som får mina undersåtar på rätta vägar.

Jag vill fortsätta med att ge dig ett råd om en god kvalitet du har – upphör inte med att smäda Ali och kritisera honom.Fortsätt be om Guds förbarmande över Uthman, fortsätt skambelägga Alis anhängare och håll dessa på avstånd.

Upphöj Uthmans fraktion, håll dom nära dig och lyssna bara på dom.”

Referens:

History of Tabari, Engelsk version, events of year 51 AH, Execution of Hujr ibn Adi, vol 18 sid 122-123.

Så kom en av Mauwiyas budbärare och sa att man skulle släppa 6 och döda 8 (utav Alis shia) sägandes:

”Vi har fått order om att låta dig förneka Ali och förbanna honom,. Gör du det, så kommer vi att släppa dig fri, gör du inte det kommer vi att döda dig”

Sunnireferens:

- History of Tabari, engelsk version; events of year 51 AH, vol 18 sid 159

Allahs Sändebud sa till Ammar: ”En grupp rebeller kommer att döda dig”

Sunniref: - Sahih Muslim, eng version vol 4, tradition #6968.

Även UmmSalamah redogör att Allahs Sändebud sa: ”Ett gäng upprorsmakare kommer att döda Ammar”

Sunniref: - Sahih Muslim, eng version vol 4, tradition #6970.

Vet du om att Ammar, Profetens stora kompanjon, dödades i slaget vid Siffin utav Mauwiyas soldater, vid en ålder av 93 år? Är det klart och tydligt nog att Mauwiyas gäng var upprorsmakare? Vet du vad meningen utav rebeller (Taghee) är i Koranen? Sådana som strider emot Gud.

Det är intressant att se att den engelske översättaren av Sahih Muslim i sin fotnot skrivit om ovanstående tradition:

Denna skildring indikerar tydligt att i konflikten mellan Hadrat Ali och hans motståndare, var Hadrat på den rätta sidan då Ammar Ibn Yasir dödades i Slaget vid Siffin i sin kamp för Hadrat Ali” (fotnot i Sahih Muslim vol 4, sid 1508)

Behövs kommentarer?

Det första  huvudet som amputerades i denna islamiska tidsperiod var Ammar Ibn Yasir. Ahmad Ibn Hanbal i sin Musnad skildrar en tradition som även nämns i Tabaqa’ad of Ibn Sa’d. Nämligen följande:

I slaget vid Siffin, när Ammars huvud var avskuret och överlämnades till Mauwiya, fanns där 2 personer som båda påstod sig vara den som dödat Ammar”.

Sunnireferens:

-Musnad Ahmad (Pub. i Dar-al-Maarif, Egypt 1952); trad #6538, #6929.

- Tabaqat, av Ibn Sa’d, vol 3 sid 253

Vill avsluta denna artikel med följande skildringar:

Guds sändebud sa: Om någon dör, medan de ber mellan Rukn och Maqam (vid Kabah), och samtidigt fastar…men dör med ett hat emot Muhammeds familj, kommer denne att tillhöra helvetet. Den som smädar min Ahlulbayt är sannerligen en avfälling och är driven ut ur islam.

Och den som vållar mina efterkommande skada, på dom vilar Guds förbannelse. Och den som skadar mig, genom att skada min avkomma, har sannerligen vredgat Gud. Var säker på att Gud gjort Paradiset förbjuden för de som gör orättvist emot min Ahlulbayt, dödar dem, assisterar i skadan/dödandet eller smädar dem.”

Sunnireferens: al-Sawaiq al-Muhriqah, av Ibn Hajar al-Haythami, kap 11 sid 357 – som sade att denna tradition är autentiskt.

Slutligen:

Allahs Sändebud sade: ” Den som förbannar (eller verbalt smädar) min Ali han har, i sanning, förbannat mig. Och den som förbannar mig, har förbannat Allah och Allah kommer kasta honom i helveteselden”

Sunniref: Musnad Ahmad Ibn Hanbal, vol 6 sid 33

Trots att Mauwiyah och hans bundsförvanter, de facto, förbannade Profeten och därmed förbannade Gud och genom att förbanna Allah kommer de att stiga in i Helvetet. Wallah, de kommer att få redovisa för det inför Gud. Det är ett löfte från Gud som Han inte kommer att bryta!”

Koran 14:42 ” TRO INTE att Gud förbiser vad syndarna gör; Han ger dem bara anstånd till den Dag då deras ögon skall stirra med slocknad blick”.

Ashura

  • Posted on december 27, 2009 at 11:02


Idag är det Ashura, den dag som vår Imam Hussein Ibn Abu Talib och hans följeslagare och familj blev slaktade vid Karbala i Irak. Denna dag är en stor sorgedag inom Islam.

Det finns inte många bloggare som skriver så bra och väl om detta slag som Bahlool. Han har haft en fantastisk serie inlägg dessa 10 sorgedagar som gått på Moharram. Har ni inte läst dom än, och är intresserade av att verkligen veta innebörden i dessa dagar, rekommenderar jag att man, närman har god tid på sig, sätter sig ned och studerar hans redogörelse.

Själv får jag ångest när jag läser om Karbala och så blir jag så förbannad. Jag bara kan inte skriva om det och samtidigt behålla min värdighet, ännu. En dag kanske. Men nu överlåter jag det åt Bahlool.

Robert Osborn angående Imam Hussein

  • Posted on december 26, 2009 at 11:51

“Husayn hade ett barn som hette Abdallah, som endast var ett år gammal. Han hade gjort sin fader sällskap i denna hemska marsch. Rörd av dess tårar så tog han spädbarnet i sina armar och grät. Vid det ögonblicket, så träffade en skaft från den fientliga lägret barnets öra, och örat föll i faderns hand. Husayn placerade kroppen på marken.

“Vi kommer från Gud och till Honom skall vi återvända!” , sedan sade han med tårar: “O Herre, ge mig styrka att klara av dessa motgångar!”

Matt av törst och utmattad av sina skador stred han med ett desperat mod, där han dräpte flera av sina antagonister. Till slut slog de till honom bakifrån; vid samma ögonblick åkte ett spjut genom hans rygg och borrade igenom honom till marken; då fienden med det sista slaget drog sitt vapen, så ramlade Alis svårt sargade son till marken. Huvudet avlägsnades från kroppen, kroppen blev nedtrampad under de “segrande” hästarnas hovar, och nästa morgon fördes kvinnorna och de överlevande spädbarnen till Kufah.

Kropparna tillhörande Husayn och hans efterföljare lämnades obegravda på platsen där de föll. I tre dagar låg de där under solen och nattens dagg, bland gamar och kringstrykande djur i öknen, men så kom invånarna i en närliggande by, slagna av skräcken att Profetens(S) dottersons kropp skulle skamfullt överges till de orena odjuren i fältet, de trotsade Ubaidullah och begravde Martyrerna och hans heroiska vänner.”


/ Robert Durey Osborn (1835-1889) Major för de Bengaliska trupperna.
[Islam Under the Arabs, Delaware, 1976, s. 126-7]

Latmiyyah till Imam Hussein

  • Posted on december 20, 2009 at 16:33

Den unga iranska pojken Ramadanzadeh reciterar denna vackra latmiyyah för Imam Hossein(A).

Moharram

  • Posted on december 20, 2009 at 16:28

Den första månaden på det Islamiska året är Moharram och det är precis den månad vi är inne i nu. Jag tror det är den andra dagen i Moharram idag. Jag vill redovisa nedan några historiska händelser som skett just i denna månad.

Datum

1:a Profeten Zakarias fastade och tillbad Gud om att få en son. (Bönen godtogs och Profeten Yahya föddes.)

2:a Imam Hussein anlände till Karbala år 61 A.H.

3:e Profeten Josef blev räddad ifrån brunnen.

5:e     Profeten Moses och hans folk korsade genom Nilen i säkerhet medan Faraon och hans armé drunknade.

7:e Profeten Moses pratade med Gud på berget Sinai.

Floden Euphrat gjordes otillgänglig för Imam Hussein och hans följeslagare innan slaget vid Karbala.

8:e Imam  Husseins läger blev omringat utav fienden.

9:e Profeten Jonah befriades ifrån fiskens mage.

10:e Imam Hussein och hans följeslagare blev alla slagna till döds denna dag år 61 A.H.

11 :e Allama Hilli,en stor lärd inom Islam, dog år 726 A.H.

17:e Kung Abrahas attack emot Kaba. Händelsen är känd i historiearkiven så som Elefantens År eller ”Ammul Feel”.

22:a Shaikh Toosi, en stor auktoritet inom islamisk vetenskap, dog år 460 A.H.

25:e Martyrskapet av den 4:e Imamen Ali Zain-ul-Abedin, år 95 A.H.

Ljuset

  • Posted on november 21, 2009 at 23:31

Detta hände under Imam ‘Ali ibn Abu Talibs 35 första dagar som kalif. Han satt och granskade statskassans räkenskaper, inkomster och utgifter i skenet av ett brinnande ljus. Samtidigt kom Talha och Zubair in till honom. De hade kommit till ‘Ali ibn Abu Talib (AS) i sina egna privata angelägenheter, eftersom de hoppades kunna få vissa ämbeten i kalifatet och ville ha särskilda förmåner. Om Imamen hjälpte dem med detta skulle de ge honom sitt fulla stöd. ‘Ali ibn Abu Talib (AS) visste mycket väl vad de var ute efter.

Just när de kommit in och satt sig ner släckte Imamen det ljus han arbetat vid och tände ett annat.

Talha och Zubair blev förvånade och frågade: “‘Ali, vi har kommit hit i ett viktigt ärende. Men varför släckte du det första ljuset?”

Imam ‘Ali ibn Abu Talib (AS) svarade: “Det ljuset hade köpts för pengar från statskassan. Så länge jag arbetade med räkenskaperna använde jag det. Men eftersom ni har kommit hit i personliga angelägenheter så använder jag nu ett ljus som jag har köpt för egna pengar.”

Talha och Zubair lämnade honom utan att säga någonting mer.